EvaYS
Foto: Eva Ygfelt Smith gör en studie på s.k. elittvåspråkiga barn.

I nästa nummer av SWEAs tidning FORUM kommer en intervju med Eva Ygfelt Smith, som just nu gör en C-uppsats på s.k. elittvåspråkiga barn. De sistnämnda är barn och ungdomar från medel- och överklass som bor några år utomlands med sina familjer. Föräldrarna är akademiker, diplomater och tjänstemän vid olika internationella organ. Deras språkliga problem vid utlandsflytt och vid hemkomst ansågs på 70-talet som minimala på grund av alla de resurser som finns för barn i de övre samhällsklasserna. Man ansåg att det inte var någon katastrof om dessa inte lärde sig språket i det land dit de kom, eftersom de ändå skulle återvända. Lingvisten Skutnabb-Kangas menade att barnen inte riskerade att förlora sitt förstaspråk under utlandsvistelsen, utan alltid kunde falla tillbaka på det när de återvände hem. Barnen möttes enligt tesen av förståelse och uppmuntran i sin nya utländska omgivning och ansåg dem generellt vara oproblematiska. Definitionen är den enda av språkliga kategorier som tar hänsyn till samhällsklass, och citerades i en lärobok i språkvetenskap från 2008 av den kände svenske språkforskaren Jan Einarsson från Lunds Universitet.

Med egen erfarenhet av att ha bott utomlands hade Eva Ygfeldt Smith själv upplevt hur båda hennes barn hade haft svårt att växla tillbaka till svenskan när familjen hade återvänt till Sverige. Utlandsflyttar för svenska familjer är idag mer frekventa och varar ibland länge. I våras skrev Eva en B-uppsats vid Mitthögskolan, där hon intervjuade fem vuxna och fyra barn som alla hade bott utomlands och sedan återvänt till Sverige. Detta för att studera hur bytet av länder hade påverkat barnens svenska.

Resultaten påvisade stora skillnader mellan barnen, men visade generellt att de flesta hade problem att utveckla sin svenska under utlandsåren. I bästa fall låg den på samma nivå som när de åkte och i värsta fall försvann den helt. För samtliga barn låg den under den nivå som förväntades i den svenska skola. För ett barn hade det tagit stora insatser att rätta till svenskan: faktiskt hade den pojke det gällde fortfarande problem med svenskan när uppsatsen trots att det gått några år sedan han bodde utomlands.

Personligen kan jag undra om det inte är dags att slopa begreppet elittvåspråkiga, trots att det inte är undersökt i detalj hur dessa barn reagerar på utlandsflyttar och hemkomster? Varför måste man blanda in samhällsklass i en diskussion om flerspråkighet? Den svenska skolan bygger på principen att alla har samma värde oavsett samhällsklass. Det borde väl gälla om man kikar nerifrån och upp också, trots att mamma och pappor har råd att betala för privatundervisning? Att barn som har svenska som ett minoritetsspråk utomlands har sämre möjlighet att utveckla sin svenska än barn i Sverige verkar tämligen uppenbart. Men kanske anses de här barnens språkliga problem med svenskan rent allmänt som mindre signifikanta eftersom de är relativt mindre jämfört med de problem som våra invandrarbarn kan ha? Fast även barn som är födda i Sverige till svenska föräldrar kan få stora problem, vilket det finns exempel på i Evas första studie.

Jag tycker det är bra att Eva Ygfeldt Smith har tagit sig an det här ämnet. Nästa steg är hennes C-uppsats i svenska där hon vill bygga vidare på sina tidigare resultat. Hon vill undersöka om lärare i Sverige är medvetna om att barnet ska använda språket som tankeverktyg i undervisningen och att detta inte alltid fungerar när man mest använt svenska i hemmet under några år. Det ska bli spännande att se vad hon kommer fram till. Trots att jag inte gillar definitionen av elittvåspråkiga är jag glad att Eva Ygfeldt Smith kanske kan bidra till att avliva de myter som fortfarande verkar råda om svenska barn som flyttar utomlands och sedan återvänder.

Har Du och dina barn lämnat Sverige för en utlandsflytt och sedan återvänt hem? Är du lärare som arbetar i en skola i Sverige där f.d. utlandssvenskars barn går, eller känner du någon som är det? Nu har ni chansen att berätta om era erfarenheter för Eva som del av hennes C-uppsats. Du kan kontakta Eva på epostadressen eva.ygfeldt@gmail.com.

One Thought to “Elittvåspråkiga barn – ett gammaldags begrepp som kanske borde slopas?”

  1. Håller med dig Lena. Elit i begreppet borde slopas. Jag tänker på snabbköpskassörskan som hade barn på vår skola i Washington DC, som när hon skilde sig från sin amerikanska man flyttade tillbaka till Sverige med ett av barnen.
    Vi lever i en global ekonomi där människor från alla samhällsklasser flyttar runt i världen. Själv har jag bott i Nederländerna,Spanien och USA sedan jag flyttade från Sverige för 20 år sedan. Fenomenet är kanhända vanligare bland akademiker, men mången är den au-pair som lämnat Sverige för kärleken och sedan flyttat runt med sin nya familj.
    När jag försölkte förklara detta för Skolverkets representant på konferensen för utlandsskolor i DC i helgen, såg han ut som om han aldrig hört om detta koncept (den globala nomadklassen) förut.
    Ja, det kanske du har rätt i, sa han.

Leave a Comment