Betyg: nyckeln till att höja den kompletterande svenskans status och elevernas motivation

Av Petra Socolovsky, Svenska skolan i Washington DC

– Jag hann inte göra läxan den här veckan för vi hade deadline för ett stort projekt i vanliga skolan. Men det är ju så kul att komma hit.

Läraren i gymnasieklassen på skolan i Washington DC hör det ofta: eleverna hinner inte med arbetsuppgifterna han delar ut.

Men det handlar egentligen inte om att hinna, utan om att prioritera. Varför ska High School-elever, som redan drunknar i vanliga läxor och idrottsaktiviteter, sätta sig med läsförståelseläxan ur Doktor Glas? När svenskan varken gör till eller från vid nästa stora tröskel i livet: ansökan till universitet och College?

Skolan i Washington har en av Nordamerikas största gymnasieklasser, med tolv elever hösten 2015.

Andra deltidsskolor (som vi för enkelhetens skull kan kalla skolorna för kompletterande svenska) i Nordamerika har sällan någon gymnasieklass. Eleverna hoppar av i 10-12-årsåldern, i Middle School, när tempot ökar, läxorna hopas och idrotterna kräver en rejäl satsning. Själva svenskundervisningen krockar dessutom ofta med andra aktiviteter efter skolan. Undra på att eleverna prioriterar bort svenskan. Den “räknas” i alla fall inte.

-Jag försökte verkligen hitta ett ställe i min college application där jag kunde fylla i mina svenskkunskaper, men det gick inte, sa Madeleine som tog studenten förra året och hade gått på svenska skolan i Washington i många år.

Om hon ändå hade kunnat bifoga ett riktigt betyg i svenska till sin ansökan.

Skolor för kompletterande svenska kan naturligtvis utfärda betyg om de vill, men de är inte godkända av myndigheterna- varken av de svenska, amerikanska eller kanadensiska.

På nätverkskonferensen i Washington DC för två år sedan diskuterade vi hur vi skulle kunna få svenskan att “räknas”. Dels i USA och dels i Sverige. Svenska Skolan för Barn i Washington DC har sedan dess undersökt en rad lösningar:

 

FÖR BETYG I USA

Samarbete med amerikanska universitet.

Flera amerikanska universitet med institutioner för skandinaviska språk kontaktades av Svenska Skolan i DC, men inget av dem nappade på förslaget om att samarbeta med skolor som vår och ge våra elever universitetspoäng i svenska, enligt Advanced Placement-modellen.

 

AP-poäng från skoldistriktet

En annan möjlighet är att få den kompletterande svenskan godkänd lokalt, av skoldistriktet. Den franska lördagsskolan i Washington DC har fått sin undervisning godkänd av skoldistriktet i Maryland och kan ge Advanced Placement-poäng.

Skillnaden med svenskan (franska?) är att det redan finns en etablerad läroplan i franska i de flesta skoldistrikt i USA.

 

Egna CEFR-prov

Den estniska skolan i Washington DC har utvecklat egna prov i estniska enligt den europeiska CEFR-skalan. Det är en skala som kan översättas till TOEFL-skalan, som USA och Kanada använder sig av. På senare år har amerikanska universitet och skoldistrikt börjat ta med CEFR i sina meritvärderingssystem.

Den estniska skolan fick gratis hjälp med att utveckla proven av en estnisk lärare vars make är stationerad vid FN. Skolor för kompletterande svenska har inte råd att utveckla egna prov. Svenska Institutet har kontaktats, för att undersöka om de kan bidra med fonder eller direkt utformning av prov, men SI hänvisar till Skolverket.

 

Swedex

Företaget Swedex har utvecklat prov enligt CEFR-skalan. Men proven är gjorda för vuxna och frågorna lämpar sig inte för barn. Provet är dessutom dyrt att göra och det finns mig veterligen bara en enda godkänd examinator I Nordamerika.

 

 

FÖR BETYG I SVERIGE

Godkända betyg från skolorna

Några av våra elever skulle vilja läsa vidare i Sverige. Deras icke-svenska gymnasiebetyg översätts då av svenska myndigheter (särskilda regler för IB, International Baccalaureate). Men det krävs även behörighet i svenska, dvs. ett intyg på att eleven talar och skriver svenska på tillräckligt hög nivå för att kunna följa undervisningen på universitet och högskola.

I dagsläget finns inga utsikter för att deltidsskolor utomlands ska få rätt att utfärda sådana betyg. Skolorna kan däremot arbeta inom ramarna för de två godkända examineringsmöjligheterna som redan finns: TISUS och Hermods gymnasieskola på distans.

TISUS är ett prov på C1-nivå (enligt CEFR-skalan) som till exempel kan göras på Sveriges ambassader utomlands, efter kontakt med Stockholms Universitet som administrerar provet.

Hermods är det företag som har regeringens uppdrag att bedriva distansundervisning på gymnasienivå. Det går att få statsbidrag som täcker nästan hela kursavgiften. Kursen “Svenska 1-3” motsvarar svenska på ordinarie svensk gymnasienivå. Kursen “Svenska som andraspråk” är inte lika svår och utvecklades som en fortsättning på SFI, Svenska för invandrare. Båda kurserna ger behörighet i svenska till högskolestudier.

Ett antal skolor runtom i världen erbjuder sina elever handledning inför TISUS-provet.

Svenska Skolan i Vancouver, Kanada har precis inlett ett samarbete med Svenska Distans, som har onlinekurser i svenska med handledning.

 

Vad SSfB gör så länge

Förra året började Svenska Skolan i Washington DC med två olika inriktningar i de äldsta klasserna: den språkintensiva och den språkorienterande linjen. Rektorn utfärdar intyg till elever som följt den språkintensiva linjen, som eleverna kan bifoga College Application.

Andra europeiska deltidsskolor (Bulgariens, Finlands) gör likadant och rapporterar att College Admissions Boards hör av sig och blir imponerade när de till exempel hört att eleven i hela sitt liv ägnat lördagsförmiddagarna till att lära sig ett språk till.

 

Ett förslag:

LÅT DEN KOMPLETTERANDE SVENSKAN BLI “MODERSMÅL”

Problemet med alla förslagen som nämns ovan är att någon måste bygga upp en helt ny struktur- både för samarbetet med myndigheterna och rent akademiskt.

Det senaste året har jag, Petra Socolovsky (USA), styrelseordförande på Svenska Skolan för Barn i Washington DC, funderat på detta tillsammans med två av de starkaste drivande krafterna vi i dagsläget har inom svenskan utomlands:

-Anna-Lena Ohlsson (Frankrike), utbildad IB- och gymnasielärare, och skolledare på Svenska Skolan på Rivieran, Swedex-examinator. Initiativtagare till handledning inför TISUS inom ramen för en skola för kompletterande undervisning i svenska.

-Lena Normén-Younger (Kanada), initiativtagare till gruppen, SMUL, Svenska som modersmål utomlands: den största (mer än 6000 följare över hela världen) Facebook-gruppen som finns för svenskar utomlands kring språket. På svenska skolan i Vancouver har Lena N-Y utvecklat ett samarbete med Svenska Distans för de mest ambitiösa eleverna i åk 1-5. Inom ramen för SWEA:s språkinitiativ BUS (Barn Utomlands och Svenska språket) leder Lena N-Y arbetet kring en global enkät om vilket stöd utlandssvenskar behöver för att förmedla svenskan till sina barn.

Arbetsgruppen kom fram till att det allra bästa vore om vi kunde använda en existerande struktur för våra betyg. Det blir billigare både för Skolverket och för skolorna i utlandet.

Anna-Lena Ohlsson, som har undervisat i svenska både i Sverige och utomlands, föreslog att vi skulle titta på det som Skolverket idag kallar Modersmål. HYPERLINK:http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/modersmal/modersmal-1.167996

Vid SUF:s konferens i Stockholm i augusti presenterade Anna-Lena Ohlsson detta förslag för SUF och en arbetsgrupp inom organisationen tillsattes. Se separat blogginlägg om förslaget på mötet.

Enligt förslaget kan skolor för kompletterande svenska anpassa sin kursplan och sina kunskapskrav för olika betyg till riktlinjerna som finns för Modersmål, det som förr kallades hemspråksundervisning och som Skolverket har ett helt ramverk för. De särskilda regler som gäller för modersmålslärare vidgas till lärare på Skolor för KS, vilket ger lärarna befogenhet att utfärda betyg trots att de inte har lärarlegitimation. Våra lärare skulle dessutom kunna gå de fortbildningskurser som utvecklats för lärare i Modersmål.

Anna-Lena Ohlsson har skickat in förslaget till Skolverket och har inledningsvis fått positiva reaktioner.

Under helgen 2-4 oktober kommer vi att fortsätta diskutera förslaget och vad som behövs göras för att stödja både elever och skolor utomlands för att förbättra villkoren för den kompletterande svenskan.


About Admin

Association of Swedish Beyond Borders - SMUL.