Ida Dure är förskolelärare och kommer från Uddevalla i Bohuslän. Sedan 2005 bor hon med sin fransktalande sambo Sébastien och parets tre pojkar (Bailey 6 år, Oliver 4 år och Owen 1 år) strax utanför Québec City i Kanada. Här bloggar Ida om hur flerspråkigheten fungerar i Québec trots franskans starka position. Hon beskriver också en fascinerande historia om sina barns finurliga inställning till sina olika språk när hon omväxlande pratar svenska och franska med dem.
Både jag och Seb älskar språk och vi bestämde oss redan innan vi bildade familj för att vi skulle göra vårt bästa för att våra barn skulle växa upp och bli flerspråkiga. Idag använder vi dagligen tre språk hemma: jag pratar alltid svenska med barnen och Seb pratar franska med dem medan vi föräldrar pratar engelska med varandra.
Det låter krångligt men fungerar bra för oss i vår vardag. Våra två äldsta barn är aktivt svensk- och franskspråkiga men förstår också mycket engelska eftersom de hör oss prata det hela tiden. Barnen upplever de samtal som sker på engelska i familjen som lekfulla och roliga. Seb och jag har aldrig haft några problem att uppmuntra svenskan. Tvärtom ser de två äldsta pojkarna svenskan som deras speciella språk och pratar det mer än franska. De väljer nästan alltid svenska när de leker tillsammans, även om de är ensamma hemma med pappa. Hittills har de aldrig skämts för svenskan eller bett mig byta till franska när vi varit ute bland folk, utan pratar högljutt på svenska inför både främlingar och jämnåriga kompisar.
År 2010 blev jag anställd som förskolelärare på Baileys och Olivers franskspråkiga förskola och inför jobbstarten oroade jag mig för hur detta skulle påverka deras svenska. Hur skulle mina två reagera på att plötsligt höra mig prata franska hela dagarna? Även om de inte skulle vara i min grupp skulle vi ses ofta och jag var rädd att de skulle bli lite bekväma och välja bort svenskan. Men allt löste sig naturligt! Så länge jag var i min roll som ”mamma” så pratade vi svenska med varandra, och när jag var ”fröken” blev det franska. Barnen började till och med kalla mig för ”Ida” varje gång de pratade med mig på franska! Det här hänger fortfarande även i utanför förskolan. När vi har franskspråkiga gäster på besök och mina barn vill säga något till mig inför de andra så säger de ”Ida” och pratar på franska. Det verkar som om de associerar min franska med min roll som förskollärare och inte med mig som mamma. De har dock inga problem att byta till svenska när jag ber dem säga mamma till mig.
Jag vill också passa på att säga ett par ord om den känsliga språksituationen här i Québec. Québec är den enda kanadensiska provinsen som har franska som enda officiella språk och de flesta här talar relativt lite engelska. Inställningen till engelska är motsägelsefull. Engelska språket representerar en period av förtryck som de fransktalande helst vill glömma och den generella inställningen är att engelskan ska ha så lite inflytande på det franska språket som möjligt. På grund av detta tar man in väldigt få engelska låneord och det finns många exempel på företag som har blivit anmälda för att de använder för mycket engelska i sin marknadsföring.
Engelskundervisningen i skolorna har genom åren varit av dålig kvalitet och det är ovanligt att träffa folk i Québec som kan engelska väl (detta gäller även yngre människor). De flesta blir antingen osäkra och generade eller till och med sura när man frågar om de kan engelska! Men paradoxen är att goda kunskaper i engelska värderas högt. Till exempel kräver de flesta arbetsgivare att man har kunskaper i engelska och de privata skolor som erbjuder engelskt språkbad är populära trots att de kostar mycket pengar.
Trots att franskan har en så stark position i Québec har inte en enda människa reagerat negativt på att mina barn är flerspråkiga. Tvärtom säger alla jag möter att flerspråkighet är en vacker gåva att kunna ge sitt barn. Och visst är det så! Mitt bästa tips för att främja svenskan är att läsa en massa böcker med barnen. Jag läser minst en halvtimme om dagen för barnen och alltid på svenska. Även om vi har lagt ner mycket pengar på att skicka efter hundratals svenska barnböcker från Sverige så finns det andra möjligheter som gör att det inte behöver bli så dyrt. Man kan till exempel låna e-böcker från svenska bibliotek eller helt enkelt välja en bok på det lokala språket och snabböversätta den medan man läser. Det viktigaste är att göra lässtunden till en mysig rutin, då kommer svenskan av bara farten.
