Svenska som modersmål utomlands (SMUL)

Intressegruppen för oss som vill lära våra barn svenska!

6 viktiga faktorer som påverkar barns andraspråksinlärning vid utlandsflytt

Victoria FisherVictoria Akselsen Fisher har en magisterexamen i Bilingual Education/Teaching English as a Second Language och arbetar som lärare för s.k. English Language Learners (ELL) i förskoleklass till 5:e klass i Norman, Oklahoma i USA. Hon är även författare till boken ”Raising Children in the 11th Hour: Standing Guard in an Age of Marketing, Media and Madness”, som gavs ut 2012. Victoria och hennes amerikanske man har fyra tvåspråkiga barn i åldrarna fyra till elva år, och Victoria växte själv upp som tvåspråkig med nordnorska och alingsåssvenska.

Victoria har tidigare skrivit inlägget ”Våga vara fanatisk med svenskan” för SMUL. Här skriver hon om hur ett barn lär sig ett språk och vilka faktorer som avgör hur fort det går för barnet om familjen flyttar utomlands.

Jag skriver detta främst som en översikt för föräldrar som flyttar utomlands och som står inför uppgiften att guida sitt barn genom processen av att lära sig ett nytt språk. Denna lilla översikt, baserad på Stephen Krashens teorier och forskning, är en introduktion till de tre perioder som enligt honom utgör språkinlärningen. Det finns flera faktorer som kommer att påverka hur enkelt eller svårt det blir för ditt barn att ta till sig ett nytt språk, vilket jag också beskriver nedan. Mitt blogginlägg ger även lite kunskap för den med ett rent allmänt språkintresse eller som befinner sig i en situation med två eller flera språk i bilden.

Språkinlärning består huvudsakligen av tre perioder som alla har olika längd för det enskilda barnet.

Den tysta perioden (the silent period) är det första stadiet i språkinlärning där personen bara lyssnar utan att prata. Alla har en tyst period, oavsett om det är ens första, andra eller åttonde språk. Den tysta perioden kan vara allt från ett par timmar till flera månader, beroende på person och situation. Ett spädbarn till exempel har en tyst period på omkring ett år innan de första orden kommer. Den tysta perioden slutar inte tvärt och är kanske lite missvisande, eftersom man inte är helt tyst. Självprat (för att smaka på orden, uttalet osv) är vanligt. Även när en individ pratar med endast några få fraser och ord här och där, omfattas detta av den tysta perioden.

Den tysta perioden byts gradvis ut mot den tidiga produktionen (the early production) då en individ lär sig cirka 1 000 ord, samt att formulera fraser och uttryck, även om dessa inte är grammatiskt korrekta. För ett redan talande barn eller vuxen som lär sig ett andraspråk, varar denna i ungefär 6 månader, men längden kan naturligtvis variera. Den tidiga produktionen för ett barns förstaspråk varar ungefär till tre års ålder, då barnet brukar kunna upp till 1 000 ord. Då talar vi om antal ord som barnet kan uttrycka. Det antal som barnet förstår är betydligt högre. Så fungerar det i all språkinlärning, förutom i de fall när vi lär oss fem italienska fraser som vi använder på semestern. Att denna situation skiljer sig märker man snabbt som turist, när en mödosamt uttalad replik får oss att mötas av en snabb ordström som man inte alls förstår.

Själva språkuppkomsten (the speech emergence) sägs vara när individen har en vokabulär på cirka 3 000 ord och kan sammanställa dessa till fraser, frågor och meningar. De sistnämnda saknar ofta grammatisk finess, men nu börjar eleven kunna både förstå, prata, läsa och skriva det nya språket.

I mitt arbete jobbar jag heltid med språkutveckling hos barn som lär sig engelska. Under de sista åren har jag arbetat med ett flertal elever som kommit till USA i åldrarna 8-12 år och som befinner sig någonstans i de tre faserna beskrivna ovan. Forskningen stöder helt och hållet mina egna iakttagelser. Överväg följande faktorer, som skarpt påverkar hur snabbt en elev klarar av att ta till sig ett nytt språk:

1. Bakgrundskunskaper i barnets förstaspråk. Dessa är det allra viktigaste. Det barn som har en gedigen grund i sitt eget språk, med ett gott ordförråd, bra läskunskaper och som kan skriva och uttrycka sig väl med hänsyn taget till barnets ålder, har ett enormt försprång gentemot de som inte besitter dessa färdigheter. Alla kunskaper som barnet har med sig kan med relativt liten ansträngning överföras till ett nytt språk. En åttaåring som redan kan läsa och skriva på sitt eget språk behöver bara översätta den kunskapen till nya förutsättningar, jämfört med ett barn som både måste lära sig ett nytt språk och nya färdigheter. Därför är det A och O att föräldrar som flyttar utomlands med sina barn håller i gång förstaspråket och alla dess komponenter med en god portion entusiasm. Man behöver inte tänka att man gör det jobbigare för barnet, tvärtom.

Är utlandsvistelsen dessutom tillfällig blir det ännu viktigare att hålla igång förstaspråket. Under sista skolåret hade jag två flickor i andra klass som anlände till USA från El Salvador i juni respektive november. Hon som anlände i november gick snabbt förbi sin kamrat som hade gått i amerikansk skola sedan skolstarten i augusti, mycket p.g.a. att hon kunde läsa och skriva bra på spanska, något som flickan som anlänt i juni inte kunde. Flickan som kom i november kunde ta till sig undervisningen både i skrift och tal och befann sig inom bara ett par månader i den tidiga produktionen, medan den andra flickan var kvar i den tysta perioden – hela läsåret!

2. Attityd till utlandsvistelsen. Alla barn upplever en utlandsflytt olika. De som upplever flytten positivt tar givetvis till sig alla aspekter av upplevelsen bättre, inklusive språket. Man talar ofta om en klassisk U-kurva när det gäller kulturchock och som kan påverka språkinlärningen. Denna börjar med att allt är nytt och spännande, men vänder ofta sedan och kan få barnet att sjunka ner i ett mer depressivt stadie där allt känns jobbigt och där saknaden av det man lämnat är stor. Sedan vänder det igen och hopplösheten ger förhoppningsvis vika för en acceptans av det nya landet och språket. Kurvan går upp igen med ökat välmående som resultat. Tidsperioden för denna kurva varierar mycket beroende på individ och situation, precis som för själva språkinlärningen.

3. Språkavståndet. Hur nära besläktade är första- och andraspråket? För ett svenskt barn kan man till exempel räkna med att det tar kortare tid att lära sig tyska än persiska, på grund av att tyska och svenska är besläktade och har många språkliga likheter i syntax, uttal, alfabet och ordstruktur. Germanska språk är lättare att lära sig än romanska språk, indoeuropeiska språk är lättare att lära sig än t.ex. polynesiska, osv.  För den enskilda individen är detta onekligen en stor faktor som påverkar språkinlärningen, men den väger inte tyngst på något sätt.

I mitt praktiska arbete ser jag att bakgrundskunskaperna i det egna språket är mycket mer avgörande än språkavståndet. I den universitetsstad där jag bor har vi en hel del invånare från Asien, främst från Kina. De kinesiska barnen går ofta snabbt om den spansktalande befolkningens barn. Föräldrarna till de kinesiska barnen är vanligtvis doktorander vid universitetet som läser och engagerar sig i sina barns akademiska utveckling på ett högt plan. Den spansktalande befolkningen å andra sidan är generellt sett mera lågutbildad och har två eller tre lågavlönade arbeten för att försörja sin familj. De har naturligtvis en stark önskan om att se sina barn lyckas, men saknar ofta tid och kunskap att ge barnen den optimala grunden.

4. Ålder. Vi är vana att höra ”ju yngre desto bättre”, vilket i mångt och mycket stämmer, men om barnet har solida läs- och skriv kunskaper i modersmålet kan de även lyckas väl i högre åldrar. Till och med motiverade tonåringar och vuxna kan klara av att lära sig ett nytt språk, även om de inte alltid uppnår en infödds finess på alla plan.

5. Personlighet. Individer som är blyga och har nervösa tendenser gör oftast inte framsteg i samma takt som en utåtriktad, orädd och social person. Perfektionister begränsar ofta sina egna tillfällen att öva det nya språket. Jag minns t.ex. en resa till Spanien med min spanskgrupp i gymnasiet 1995, där alla flickorna med toppbetyg hade svårt att kommunicera (mig själv inkluderad) för att de hela tiden övervägde rätt grammatik, medan killarna med låga betyg körde med infinitiv och enkel presens rakt över och babblade hela veckan lång med spanjorer på orten. Killarna lärde sig massor av nya ord samtidigt som de hade roligt, vilket i sin tur gav bränsle till ytterligare språkupptäckter.

6. Kognitiv kompetens. Inom utbildningsdiskussioner där pedagogiken står i centrum glömmer vi ofta att en del människor helt enkelt är mer språkbegåvade och har mer fallenhet än andra. Tråkigt, men sant. De har mera råvara att jobba med från början. Men eftersom detta endast är en av faktorerna så vill jag inte lägga för mycket vikt vid detta. Alla kan lära sig!

Utöver dessa interna faktorer så spelar de externa förutsättningarna också en roll. Till exempel hur läroplanen är utformad och hur instruktionen på det nya språket utförs, samt tillgång till personer att tala det nya språket med. Men det får bli tema i ett annat inlägg.

Referenser

http://www.sdkrashen.com/ – här kan du läsa böcker och artiklar av Stephen Krashens online.

Se fler förslag på böcker om flerspråkighet på SMUL-sidan ”Referenser”.

Hur det gick för ditt barn/dina barn när ni flyttade utomlands? Var det enkelt eller svårt? Kan du se vilken faktor ovan som avgjorde mest för ditt barn att ta till sig det nya språket? Berätta gärna nedan i kommentarsektionen så att andra kan få stöd av din berättelse.

Har du en historia som du själv vill gästblogga om för SMUL? Hör i så fall av dig här eller till Lena Normén-Younger på lnormen at shaw punkt ca.

Annonser

4 comments on “6 viktiga faktorer som påverkar barns andraspråksinlärning vid utlandsflytt

  1. Camilla Degerth
    4 mars, 2014

    Min yngsta son hade en väldigt tydlig tyst period i två månader då han inte sa något utanför hemmet, sedan började han tala svenska i en vecka med alla, som om han var tvungen att få ut allt han inte sagt på så länge. Efter den veckan talade han flytande engelska med kompletta meningar som vilken 3,5 åring som helst.
    Min dotter, då 7 var obekväm i talet i typ 1 år och väldigt tyst, troligen lider hon än idag av att vi flyttade precis innan/då hon knäckte läs och skrivkoden på svenska, och alla i England hade redan tagit steget vidare. Min 12 åring jobbade sig in i språket sakta men säkert utan några problem.

  2. malsim
    19 oktober, 2014

    Vilket intressant inlägg.

    Mina barn har lyckats otroligt bra. De var 7 och 8,5 när vi flyttade till USA. De hade båda en ganska kort tyst period men hoppade snabbt in i den tredje fasen. De är båda nu så duktiga att efter drygt 1 år av ESOL, så är det snart inte nödvändigt längre. (Nästa test är i januari då tror ESOL-läraren att de inte kommer få gå på ESOL längre).

    De var båda väldigt duktiga på att båda läsa och skriva på svenska innan vi åkte. De hade ett stort ordförråd. Nu läser de blandat mellan engelska och svenska. Jag är otroligt imponerade av dem båda två. Det som ibland kan vara lite svårt är faktaord i tex. matten.

    Nu börjar jag dock istället fundera över hur de ska behålla sin engelska när vi vänder åter hem till Sverige.

  3. Pingback: Team SMUL modererar mera! | Svenska som modersmål utomlands (SMUL)

  4. cevwe
    1 mars, 2016

    Spännande läsning för oss som precis flyttat till Redmond nära Seattle i USA. Våra killar ä 4 och 6 år och har efter 4 månader på plats anpassat sig otroligt bra. Den äldre killen, som läste och skrev svenska bra redan innan flytten, hade ungefär en tyst månad i skolan innan han började kommunicera aktivt. Nu både pratar och skriver han engelska någonstans mellan andra och tredje fasen som beskrivs ovan. Han läser svenska aktivt hemma, och enligt läraren läser han engelska ”at grade level”. Han har själv sagt att ”nu kan jag engelska”, och är nöjd och tillfreds med skolan och kompisarna. Till saken hör, att hans lärare är jättegullig och verkligen engagerar sig i hans inlärning, samt att skolan i vårt område (där det bor väldigt många internationella familjer) är van att hantera elever med engelska som andraspråk. Vi har verkligen fått förstklassigt stöd i samband med skolstarten!

    Vår yngre kille har varit hemma med mig till för en månad sedan då han började i lekskola två förmiddagar i veckan. Personalen där säger att han gör sig förstådd och talar i hela meningar när han vill något. Enligt det jag hört så är han i fas 2. Han har knäckt koden för att läsa på svenska, och börjar nu också läsa på engelska.

    Jag är otroligt imponerad av hur snabbt våra killar tagit till sig allt det nya, inklusive språket. Det kan kanske inverka att vi har arbetat aktivt med språk sedan de var små, eftersom vi är finlandssvenskar som bott i en miljö med mycket finska vilket innebär att det funnits flera språk i deras vardag. De har fått lära sig att saker heter olika på olika språk, och är vana att t ex farfars fru ”pratar konstigt” när hon pratar finska som de inte behärskar. I Finland gick de dock i svenskspråkigt dagis, och de lärde sig aldrig finska bortom enstaka ord och enkla fraser.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

SMUL on Twitter – in English!

%d bloggare gillar detta: