Barnets språkliga utveckling sker varje dag i små steg, oftast utan att vi ens märker det. Som förälder till det lilla barnet lyssnar vi och försöker höra. Var det inte mamma hon sa?, undrar vi vid de första lekfulla jollringarna. ”Laaampa!” säger vi och pekar uppmuntrande på den lysande lampan som hänger dinglandes i taket.
Ja, ni känner säkert igen er. När barnet först erövrar det talade språket är vi hela tiden där och upprepar och uppmuntrar. Små steg sker vidare i barnets utveckling med flera ord, tvåords meningar, treords meningar, hela meningar och sedan vidare till de skrivna krumelurerna som vi berättar vad de heter och hur de låter.
Jag minns när jag stod i biblioteket med min 3-åring för att låna hem en hög med böcker. Vi stod och tittade på bokstäverna som var skrivna på kanterna på bokhyllorna och hon pekade och berättade vad de hette. Bibliotekarien stod och studerade oss ett bra tag och kom fram och sa att hon aldrig sett ett så litet barn kunna bokstävernas namn. Jag är väl smått galen, som lärde henne bokstäverna i samma takt som hon lärde sig prata men hon var ju faktiskt intresserad. Dessutom var det smidigt att sätta på ”Fem myror är fler än fyra elefanter” när jag ammade lillasyster. Det här intresset har faktiskt hängt med hela hennes liv.
Vill jag nu säga att man ska lära en 3-åring bokstäverna? Nej, jag vill bara att man ska ha tentaklerna ute och se om barnen visar ett intresse och då stimulera det. Samma sak gäller för alla andra ämnen som barnen intresserar sig för, oavsett om det är bollar, bilar eller musik.
Som SMUL:s läsambassadör kommer jag att skriva mycket om just läsning, då jag ser att vikten av att kunna läsa och förstå det skrivna ordet i dagens samhällen. Hur det kommer att se ut om några år vet jag faktiskt inte. Det kanske inte kommer att finnas samma behov, då man kan inhämta mängder av information på andra sätt. Än så länge så är det skrivna språket viktigt att erövra då mycket kunskap inhämtas den vägen.
I skolan i Sverige börjar man numera att erövra det skrivna språket i förskoleklass när barnen är 6 år. Pedagogen Maria Montessori talar om känsliga perioder i barnets utveckling, då de är extra mottagliga för olika saker. Den känsliga perioden för att erövra skriftspråket enligt Montessori är mellan 3-5 årsålder. Det är alltså då vi ska finnas till hands och stimulera upptäckandet av bokstävernas form och dess ljud. Naturligtvis är detta väldigt individuellt, men utstuckna tentakler när barnen intresserar sig är en fångad möjlighet.
När väl barnet har knäckt läskoden, handlar det om träning, träning och träning för att få flyt i läsningen. Att knäcka läskoden och träna läskonditionen läggs oftast mycket tid på, men det viktigaste är ju att förstå det man läser! Det är här jag kommer in i barnets liv, som pedagog och förälder. Det finns några väldigt enkla strategier för att hjälpa barnen att levandegöra det skrivna språket och det är genom att kommunicera det man läser.
Jag har tidigare skrivit om läsfixarna: Spågumman, Detektiven, Konstnären, Reportern och Cowboyen. Dessa karaktärer ansvarar på olika sätt för att vi ska förstå det vi läser.
Mina 8-9 åriga elever på Svenska skolan i Riyadh och jag har under det senaste året arbetat medvetet med läsfixarna för att ta oss an texter, levandegöra dem och förstå dem. De har verkligen älskat att arbeta med de olika strategierna. För några veckor sedan frågade de om vi inte kunde göra en film om läsfixarna så andra barn också kunde få lära sig. Man blir ju tårögd av lycka när man får en sådan fråga! En film blev det och skolans musiklärare hakade på och skrev låten Bokmagi tillsammans med eleverna. Filmen ser ni här:
Under mina närmaste kommande blogginlägg kommer jag att presentera varje läsfixare och ge lite handfasta råd kring hur du kan ta dig an läsningen hemma för att ge ditt barn en fördjupad förståelse. Det bästa är att strategierna är applicerbara på vilket språk ni än läser på.
Veckans läsfixare och läxa
Idag vill jag presentera Spågumman för er. Spågumman tittar in i sin spåkula för att sia om vad boken kommer att handla om. Vi vill skapa en förförståelse inför texten vi ska läsa.
Kryp upp i sängen, soffan eller var ni nu har er favoritplats när ni läser. Plocka fram en ny bok som ni inte har läst innan. Om ni har ett litet barn så dramatisera gärna att ni är en spågumma som tittar i sin spåkula. Läs bokens titel, titta på bokens framsida och börja tänk högt. Jag tror att boken kommer att handla om… för att den heter… på bilden ser jag. När du själv tänker högt så visar du barnet hur barnet kan tänka och vilka strategier den kan använda. Stanna upp i boken på väl utvalda ställen, där ni kan sia vidare om vad ni tror kommer hända. Det kan vara vid ett nytt stycke eller ett nytt kapitel.
Om du har ett äldre barn, så kanske inte han eller hon riktigt tycker att figurerna är så coola som yngre barn tycker att de är. Då tillämpar ni bara själva strategin med att ställa en hypotes kring vad det är ni ska läsa eller vad som kommer att hända efter ett lässtopp.
Efter att ni har läst klart boken eller kapitlet så återkoppla till vad ni siade om innan ni började läsa. Stämde det?
Börja med att använda denna strategi dels genom att du som förälder siar för barnen och när barnen väl förstått principen, så kan han eller hon berätta för dig vad han eller hon siar.
Om ni har svårigheter att hitta nya böcker hemma bokhyllan, så vill jag tipsa om alla fantastiska texter på: http://www.enlasandeklass.se/ Klicka in på texter och så hittar ni texter anpassade för varje årskurs. För åk 1-3 är texterna 1-10 ”Spågummetexter” som kan vara toppen att använda som en start. Se bara till att snabbt beställa hela boken som texterna är hämtade ur, för barnen kommer definitivt vilja veta fortsättningen. Det finns en fin studiehandledning att använda sig av med exempel för att komma igång med att arbeta med lässtrategierna. För de äldre barnen åk 4-6 är texterna uppdelade efter teman, titta i studiehandledningen vilka texter som kan passa där. Tänk på att ditt barns svenskkunskaper är avgörande för vilken textnivå ni startar på.
Ok, det var veckans läxa! Nu är jag supernyfiken på att höra hur det har gått för er! Kommentera gärna här på bloggen eller skicka mig ett mail på lasambassadoren@gmail.com. Jag kommer också att följa upp i SMUL:s Facebookgrupp med en diskussion där.
Varma hälsningar
SMUL:s läsambassadör Lottis Isaksson, Riyadh