Det finns många olika stilar att lära sig ett nytt språk på, men ett första naturligt steg i språkinlärning är att man måste lyssna på orden för att kunna omsätta dem i eget tal. Språkbaden brukar därför vara det mest framgångsrika tillvägagångssättet när man lär sig ett språk. Att vistas i en svensk miljö – hemma, på Svenska skolan eller i Sverige – är det rekommenderade sättet att ge barnet att få grunderna i svenska som första eller andraspråk.
Om språkbadets roll samt en rad andra främjande faktorer inom ämnet flerspråkighet pratade Christian Benjaminsson på Svenska skolan i Vancouver under helgen. Han var på besök med anledning av det samarbete som vi på Svenska skolan i Vancouver har initierat med hans och Göran Holms företag Svenska Distans under projektnamnet Läs&Skriv+. I detta fokuseras det även på de andra viktiga delarna av att lära sig svenska: läsande och skrivande.
– Det finns fyra simsätt i flerspråkighet – lyssna, tala, läsa och skriva, säger Christian med eftertryck.
Så enkelt är det. Simsätten ska användas i en bassäng av språk – språkbadet – som är full av ord, uttryck, toner och känsla.
Kompletterande svenska som ämne bygger på att svenskan ska vara ett levande språk i hemmet. Tolkningen av detta uttryck kan ta ganska vida svängar och innebära allt från att barnen bara får se på svensk TV och filmer till att alla samtal mellan den svenska föräldern och barnet sker på svenska.
Eftersom de flesta av oss lever i blandade familjer med fler språk än svenskan, varierar språkvalet och mängden daglig svenska med familjedynamiken, antal språk i familjen, förälderns personlighet och envishet. Som Christian påpekade under sin föreläsning finns det egentligen inget samband mellan skolresultat och förmåga att lära sig svenska. Istället är det hur konsekvent man är som förälder och om man skapar ett behov och en motivation hos barnet att använda språket.
Christians föreläsning med föräldrarna följdes av en lektion med de barn som deltar i projektet Läs&Skriv+. Elva barn i åldern 6-11 år deltar. Förutom lektioner baserat på material från Svenska Distans, omfattar undervisningen läsförståelseträning med hjälp av programmet En läsande klass.
Generellt har den kompletterande svenskan en läroplan som förutom svensk grammatik och vokabulär också omfattar svensk kultur, geografi och historia. I projektet Läs&Skriv+ finns dessa moment också med, men tyngdpunkten ligger på läsförståelse och utveckling av skrivande. Med bara två timmar i veckan måste man välja var betoningen i kursplanen ska ligga, i alla fall om man vill föra barnets språkförmåga framåt under den begränsade tid man har tillgång till.
Läs&Skriv+ tas av barnen som redan har alla simsätten; ett krav var att man ska kunna föra ett samtal på svenska för att kunna delta. Vissa moment av undervisningen bygger på att barnen ska samtala på svenska om texter de läst. Christian Benjaminsson var i Vancouver för att stämma av med barnen på vilken nivå de befinner sig. Vissa följer den årskurs som de skulle ha gjort i Sverige, andra följer en lägre årskurs för att arbeta i kapp.
– Barn växlar oftast till det språk som alla kan bäst, säger Christian.
Barn är inkluderande och använder det språk som de flesta kan. För att få en bejakande och meningsfull miljö på en Svensk skola är det bra att göra en grupp eller klassindelning efter förmåga. De barn som inte har ett av simsätten vågar mer om de får öva tillsammans. På samma sätt kan de som kan alla simsätten få en mer meningsfull undervisning om de får samarbeta enskilt.
